EU:s koldioxidgränsjusteringsmekanism – känd som CBAM, eller Carbon Border Adjustment Mechanism – börjar nu få verkliga konsekvenser för svenska företag som importerar och exporterar varor med hög koldioxidpåverkan. Regelverket, som trädde i kraft i övergångsfas under 2023 och börjar gälla fullt ut från 2026, förändrar spelreglerna för industrin på ett sätt som kräver både strategisk planering och konkreta åtgärder.
Vad är CBAM och varför införs det?
CBAM är EU:s svar på ett problem som kallas koldioxidläckage – det vill säga risken att europeiska företag tappar konkurrenskraft mot aktörer i länder med svagare klimatlagstiftning, och att utsläppen därmed bara flyttar utomlands. Mekanismen innebär att importörer av vissa varor till EU måste betala för de koldioxidutsläpp som uppstått vid produktionen i ursprungslandet, om det landet saknar ett likvärdigt prissättningssystem för koldioxid.
Från och med 2026 omfattar regelverket sex sektorer: cement, stål, aluminium, gödningsmedel, el och väte. Importörer måste köpa CBAM-certifikat vars pris speglar EU:s utsläppshandel, ETS.
Hur drabbas svenska exportföretag?
Det finns en viktig distinktion att göra: CBAM är primärt en importregel, inte en exportregel. Det är alltså den som importerar varor till EU som betalar – inte den svenska exportören som säljer till länder utanför unionen. Men konsekvenserna för svenska industri- och exportföretag är ändå påtagliga, av flera skäl.
Ökade kostnader längs leveranskedjan
Svenska tillverkare som använder insatsvaror som stål eller aluminium i sin produktion möter redan idag högre priser från europeiska leverantörer, delvis på grund av EU:s ETS-system. Med CBAM riskerar priset på importerade insatsvaror utifrån att stiga ytterligare om de leverantörerna inte kan visa upp lägre koldioxidavtryck. Det skapar kostnadspress för svenska exportörer inom exempelvis fordonsindustrin, byggmaterialtillverkning och maskinsektorn.
Krav på utökad dokumentation
Även om ett företag inte betalar CBAM-avgifter direkt kan det ändå behöva samla in och rapportera data om utsläpp i leveranskedjan. EU kräver att importörer deklarerar den inbäddade koldioxiden i importerade varor, vilket ställer krav på transparens bakåt i kedjan. Svenska företag som köper från leverantörer utanför EU behöver nu säkerställa att dessa leverantörer kan tillhandahålla trovärdig utsläppsdata.
Konkurrensfördel för gröna producenter
För de svenska företag som redan arbetat aktivt med att minska sina utsläpp – till exempel inom den framväxande fossilfria stålproduktionen – kan CBAM faktiskt vara en fördel. Regelverket sätter ett pris på koldioxid som gynnar aktörer med lågt klimatavtryck. Initiativ som SSAB:s Hybrit-stål kan få stärkt konkurrensposition på exportmarknader inom EU, i takt med att kunder efterfrågar dokumenterat grön produktion.
Vad behöver svenska företag göra nu?
Övergångsfasen löper till slutet av 2025, men det vore ett misstag att avvakta. Företag bör redan nu kartlägga vilka delar av deras leveranskedjor som berörs av CBAM-sektorerna och börja samla in koldioxiddata från sina leverantörer. Det handlar också om att förstå om man berörs som importör, och i sådana fall registrera sig i EU:s CBAM-register.
Branschorganisationer som Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna har börjat ta fram vägledning för sina medlemmar. Även Kommerskollegium publicerar löpande analyser av hur handelspolitiken påverkar svenska exportintressen.
En strukturomvandling är redan igång
CBAM är inte en isolerad regel – det är en del av EU:s bredare Green Deal och Fit for 55-paket, som ska minska unionens utsläpp med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990. För svenska exportföretag innebär det att klimatrelaterade regler inte är en tillfällig störning utan ett bestående inslag i affärslogiken framöver.
De företag som tidigt anpassar sig – genom att ställa krav på leverantörer, investera i fossilfria processer och säkerställa spårbarhet av utsläpp – kommer att ha ett försprång när CBAM börjar gälla fullt ut. De som väntar riskerar att stå med hastigt uppkomna kostnader och ett utdraget anpassningsarbete i ett läge där marginalerna är hårt pressade.